Det är lite synd att det har byggts så mycket på Railay som det har gjorts sen jag var här 1998. Då var här mycket enkelt och väldigt få hotell, vi fick då bo i tält och i ett skjul fanns toalett som bestod av ett hål i marken och kalla duschar.

När man nu reser med barn + att jag har blivit ca 10 år äldre så uppskattar jag bekvämlighet och varma duschar men jag tycker fortfarande inte att vissa stora hotellkomplex som byggs just nu passar in i denna miljö.

Diamond Cave som vi nu bor på kan absolut rekommenderas, den enda nackdelen är att det är en liten bit att gå till en bra badstrand, men med Martin och pappa med som gärna bär både barn och packning är det inga problem J.Annars  är hotellet kanon, rent  och fint och en restaurang med jätte god mat. Personalen är trevlig och skojar med barnen hela tiden. En av servitörerna kallar Oskar för Larsson då han första kvällen hade på sig en Henke Larsson tröja. I gengäld kallar Oskar och Max honom för Bobo Blöja, tur att han inte vet vad det betyder J

Igår gjorde vi en fantastisk utflykt, där vi med longtailbåt tog oss ut till diverse öar. Första stoppet var Tup Island, där man vid lågvatten kan gå mellan 3 öar, vi kunde gå mellan 2. Det var helt fantastiskt och vi var alla imponerade av det kristallklara vattnet och alla fiskarna. Oskar och Max tjöt av förtjusning när de slängde bröd i vattnet och stora fisksim samlades omkring dem. Max skrek hela tiden – Mer bröd, mer bröd.

Andra stoppet var Chicken Island där vi fick snorkla omkring, Tyvärr var där inte jättemycket fiskar att se och Max höll på att dränka sin mamma när han inte ville simma omkring själv i det djupa vattnet.  Jag fick lite lätt panik men efter ett tag fick jag hämtat andan igen.

Tredje stoppet var Poda Island som vi hört så mycket om och det var också otroligt fina stränder med turkost härligt vatten. Av vår guide blev vi varnade för alla apor som kunde vara klåfingriga. Men de visade sig vara ganska lugna, de satt mest fint i skuggan och slappade.

Till sist blev vi avsläppta på Pranang Cave, där de som ville kunde få en visning in i grottan men då var vi helt slut efter dagens övningar och vi drog oss tillbaka till hotellet för ett dopp i poolen.

På väg tillbaka fick Martin lite krafter tillbaka och medans vi andra gick tillbaka till hotellet klättrade han upp på Pranang Cave för att dels få se lagunen i grottan och han var också uppe vid utsiktsplatsen, som enl. Martin var helt fantastisk.

Nu ska det bli spännande att få komma till Koh Lanta som kommer att bli vårt hem för minst 5 veckor.

Ulrika, du är för rolig. Läste ditt mail säger bara – Låt dem slita!!!

Kram Pillan

Väl incheckade däckade vi av i drygt en timme. Sedan gick vi ner för trappan till resortpoolen för ett litet dopp och sedan tog vi en sväng och kollade omgivningarna. Man kan inte låta bli att imponeras av naturen. Ett hundrafemtio meter högt berg alldeles utanför hotellrummet med apor som hoppar omkring i träden och vildkatter överallt som skrämmer livet ur Anette (Pillans morsa med svår kattskräck, inget att skoja om…). 

Dag 1 och 2 har vi bara tagit det lugnt och solat/badat och kommit i fatt jetlagen. I går var vi inne och kollade läget i Ao Nang. Säljarna (i alla fall de som jobbade hos skräddarna) var inte att leka med. Värre än Turkiet. Övriga är oftast ett nöje att pruta och tjata med. 

Oskar och Max trivs som två fiskar i vattnet. De vill bada hela tiden och har hur kul som helst. De verkar gilla maten också, vilket känns bra. Oskar blev lite febrig efter i söndags, kanske lite solsting, men han var i gång igen dagen efter. För de som undrar så har Christer fortfarande inte haft några problem med sin mage, men uppdateringar kommer. Och… han äter thaimat! 

I morgon ska vi åka runt och titta på öarna (Poda Island mm) runt omkring och på torsdag förmiddag bär det av till Koh Lanta för ytterligare 5 veckor. Återkommer med lite rapporter när vi kommit dit. 

Hörde att det snöar hemma! 

Ha det! 

/Martin