När vi vaknade i morse så såg vi vilket kvalitetboende vi lyckats boka. Solen strålade igenom diverse springor i väggarna och dörren. Som tur är har de lagat väggen mot grannen med silvertejp så att stället i alla fall håller ihop. Nej, det är ingen större fara, det funkar men det är kanske inte är värt riktigt de 1800 baht/natten som vi betalar. 1000 baht kanske… Då hade det varit helt ok. Dock ser resorten i övrigt bra ut och frukostbuffén är kanon. Man får vad man betalar för och här är prisnivån ganska hög. Fast jag är nyfiken på hur mycket vårt boende skiljer sig från andra bungalows på ön som ligger under tusenlappen natten.
I dag har vi varit på Sunrise Beach som ligger på andra sidan ön. Eftersom Pattaya Beach är så fullsmockad med longtailbåtar mm så kändes det lockande att besöka en strand som är lite lugnare. Vi tog en promenad dit via en gågata som börjar mitt på stranden och leder in till öns mitt. Sedan gick vi på diverse småstigar innan vi via Koh Lipes sjukhus (Max började också klaga på ont i örat, så vi passade på att besöka ett sjukhus, igen… öroninfektion och inget bad löd domen som kostade 30 baht inklusive antibiotikadroppar för örat) tog oss ner till stranden och vidare fram till målet. En riktigt fin strand med lite folk och bara en hund. Resten av dagen blev riktigt soft. Solade, byggde sandgubbar och snorklade innan vi stekta och lite trötta drog oss tillbaka. På vägen tillbaka regnade det en skvätt.
Efter lite slappande på rummet så begav vi oss iväg för lite käk. Vi åt på Daya Resort som Pillan läst bra om. Vi kan sammanfatta middagen så här: maten var totalt smaklös trots att jag sa att jag ville ha min nudelrätt spicy och sedan avslutades middagen med att jag ställde min vänstra fot i ett bo med rödmyror.
Efter maten lekte vi jage hem över stranden. En jätterolig lek tyckte Oskar och Max tills en vovve ville vara med och leka. Oskar började gallskrika och Max låg kvar i stranden en liten stund rejält nackslickad av hunden. Max tog traumat bra och förklarade, för att lugna Oskar (eller för att intala sig själv): ”Det är inget fara, det är lätt som en plätt”.
När Oskar och Max somnat satte vi oss utanför vår lilla radhuskoja och läste lite. Det blev skön läsning blandat med hetsjakt på herrelösa hundar som hela tiden kom upp på altanen. Upp och ner ur stolen. Bra med lite benträning.
Under natten slogs hundarna om altanerna utanför. I snitt en hundfight i timmen, lite som att snooza sig genom natten. Helt ok, eftersom jag använder snoozen på väckarklockan även hemma.
Om ni åker direkt från Koh Lipe till flyget så är det viktigt att ni tar god tid på er. Oväntade förseningar kan ju inträffa.
Är Koh Lipe som ni väntat er?
Här är vädret grått, regnigt och blåsigt. Närmre helgen skulle det bli 10-15 grader. Tur att snön är borta nu när ni snart kommer hem.
Kram Barbro
[Reply]
Hej!
Vill bara ge oss till känna att vi läser eran blogg.
Är en familj från skurup som planerar att åka till Koh lanta
nästa år. Jätte kul att följa er.
kram Familjen Borgman
[Reply]
Hahah.. vilken rolig läsning..
Kan se mig er på altanen haha.. och även Oskar haha… underbara ni är..
Ska verkligen bli kul att få se er igen när ni kommer hem, saknar er…
Stackars lille Maxen , inte tur denna resa med dessa öron för någon av pojkarna….
Ska få varsitt STORT påskägg när ni kommit hem…
Stora kramar till er
från oss
[Reply]
Verkar vara ett bra boende – silvertapen håller i alla fall större ödlor på utsidan.
Försökte ringa nyss men ni ligger väl i badet, förstås.
Vi ses snart, skall bli VÄLDIGT roligt!
Kram till er alla
Fassan
[Reply]
Hej!
Bättre sent än aldrig..
Vi ser att ni har det bra, det börjar dra ihop sig nu.Vilken dag kommer ni hem?
Pontus och Ella hälsar till killarna dom är saknade. Här har sjukdomarna avlöst varann, halsfluss och förkylningar. Äntligen börjar man få lite vårkänsloroch energin börjar komma tillbaka.
Men det hade inte varit helt fel att byta plats med er under denna tiden.
Vi ser fram emot att se er igen och höra ner om vad ni har haft för er.
Många kramar
Patrik och Sofia
[Reply]